Konsten att vara

Jag tänker inte börja från början, jag tänker inte skriva det här i kronologisk ordning, mestadels för att jag inte vet var början är. Jag tänker inte skriva om min mammas värkarbete som tillslut resulterade i att lilla jag ploppade ut, jag vill inte skriva om min dagistid eller hela grundskoletiden bara för att lista ut var något gick snett. Jag tänker hoppa omkring i min historia, jag tänker skriva om andras berättelser jag tänker gråta, skratta, skrika här. För ibland behöver en bara ett utlopp, och något som en känner är viktigt. Jag tycker att det här är viktigt. Att få dela med mig och kanske hjälpa någon som är helt vilse i ett hav av betyg, press och stress. Precis som jag var.